01 · Ursprung
En utvecklingspsykologisk syn på medvetandet
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) utvecklades på 1990-talet av Peter Fonagy, Mary Target (idag Hepworth) och Anthony Bateman vid Anna Freud Centre och University College London. Metoden sammanför anknytningsteori, psykoanalys och utvecklingsneurovetenskap till en enhetlig förklaring av hur människor kommer att förstå sig själva och varandra.
02 · Definition
Att definiera mentalisering
Mentalisering handlar om att komma ihåg att vi människor är mentala varelser.
Vi har alla ett medvetande. Vi tänker, känner, har avsikter, reagerar, vill, önskar, drömmer, ljuger, låtsas, talar sanning, misstror, får panik, blir paranoida. Ja, allt möjligt.
Och vi påverkar varandra mentalt. Vi känner något när någon vi bryr oss om är besviken på oss. Det gör ont när vi känner oss missförstådda. Och vi känner oss ofta tryggare med någon som verkar förstå oss på riktigt.
Men ingen av oss, såvitt vi vet, har röntgensyn.
Så i grund och botten kan vi inte veta exakt vad en annan person känner, tänker, vill eller menar i ett givet ögonblick. Och ibland vet vi inte helt och hållet vad som pågår inuti oss själva heller. Det inre livet kan vara rörigt.
Så vi får gissa.
Den gissningen är mentalisering.
Mer formellt innebär mentalisering att försöka förstå mänskligt beteende som kopplat till inre mentala tillstånd, såsom behov, önskningar, känslor, övertygelser, mål, avsikter och anledningar.
Ibland flyter mentaliseringen på av sig själv. Du har en bra dag. Du känner dig anknuten. Andra människor är begripliga. Du är begriplig för dig själv.
Andra gånger blir människor omöjliga att läsa av. Vi missförstår, övertolkar, stänger av eller känner oss hotade. Samma sak kan hända i relation till oss själva: vi förstår inte längre varför vi reagerar som vi gör.
Mentaliseringsförmågan försvinner lätt under stress.
Och när det händer kan den sociala världen snabbt börja kännas förvirrande, ensam eller farlig.
"Att hålla andras medvetande i sitt eget medvetande."
03 · Den kliniska modellen
Främst ett förhållningssätt, och till viss del en teknik
I MBT-behandlingar intar terapeuten en position av autentisk icke-vetande och vilja-veta-mer, nyfiken på patientens medvetande och modellerar just de förmågor som patienten arbetar med att återfå. Sessionerna är strukturerade men samtalsinriktade; tolkningar är tentativa; terapeutens eget medvetande är en del av arbetet.
- ·Nyfikenhet och icke-vetande/vilja-veta-mer
- ·Affektfokuserad uppmärksamhet
- ·Arbete i här-och-nu
- ·Reparation efter brott i alliansen
- ·Samarbete kring formulering
- ·Modellering av den mentaliserande processen
04 · Evidens
Tre decennier av forskning
MBT har framför allt en evidensbas för psykoterapi vid borderline personlighetssyndrom, med bestående resultat vid åttaårsuppföljning (Bateman & Fonagy, 2008), och för antisocialt personlighetssyndrom (Fonagy et al., 2025). Anpassade protokoll och pågående forskning finns för flera andra sammanhang, som till exempel för ungdomar (MBT-A), barn (MBT-C), familjer (MBT-F), ätstörningar och trauma.